Invasiva arter riskerar ta över i Sveriges natur

Jättebalsamin, jätteloka, gul skunkkalla, vresros och kanadensiskt gullris är några exempel på främmande invasiva arter som nu sprider sig i den svenska naturen. Tillsammans med en rad andra växter och djur utgör de ett ökande hot mot våra ekosystem och den biologiska mångfalden. Men det går att minska spridningen, och här har allmänheten en viktig roll. 

I takt med att klimatet förändras finns risk att spridningen av främmande invasiva arter i Sverige accelererar. Det är en utveckling som oroar.

– När en ny art väl etablerat sig är det oftast svårt och väldigt kostsamt att få bort den helt. Därför är det oerhört angeläget att fokusera på förebyggande insatser. Här kan var och en hjälpa till genom att vara uppmärksam så att man själv undviker att bidra till spridning av invasiva främmande arter när man hanterar trädgårdsväxter eller vistas i naturen, säger Henrik Lange på Naturvårdsverket.

Den biologiska mångfalden hotas

Med ett varmare klimat förändras förutsättningarna för livet i naturen. Förutom att främmande växter och djur som tidigare inte trivts på våra breddgrader nu får möjlighet att överleva och frodas, påverkas också de arter som finns här sedan länge. Generellt kan man konstatera att arter som vanligtvis förknippas med södra Sverige nu sprider sig allt längre norrut. Blomsterlupin, parkslide och mördarsnigel är några av de främmande arter som ökar i norra halvan av landet och där ett varmare klimat kan bidra till att de får enklare att etablera sig permanent. Det kan få svåröverskådliga konsekvenser för den biologiska mångfalden.

Viktigt att ha koll på sina trädgårdsväxter

För den som har trädgård är det viktigt att ha koll på vad som spirar i rabatterna, och hur eventuella invasiva växter ska hanteras. För vissa räcker det långt att slå av blommorna innan de sätter frö, till exempel blomsterlupin och kanadensiskt gullris, medan andra, som vresros och jätteloka behöver grävas upp med rötterna. Parkslide som riskeras att triggas i gång när man bekämpar den ska man helst låta vara, om man inte absolut måste göra något åt den. Några är inte ens tillåtna att ha i trädgården, utan måste enligt lag tas bort.

Eftersom det är olika åtgärder som gäller för olika växter är det bäst att läsa på innan man gör något så det inte blir fel. Gemensamt för alla invasiva växter är att växtavfallet från dem inte får slängas i naturen. Det ska helst packas i dubbla plastpåsar och slängas på anvisad plats vid återvinningscentralen. Risken för spridning är som störst just vid hantering och transport. Är man osäker på var man ska göra sig av med växtavfallet, kan man vända sig till sin kommun och fråga.

Rapportera fynd i naturen

När många så här års söker sig ut i naturen ökar risken för att invasiva växter sprids från plats till plats. Därför är det viktigt att kunna känna igen olika arter och veta hur de ska hanteras, samt att rapportera fynd av de invasiva djur och växter man stöter på. Det är av stor betydelse för att myndigheterna ska kunna övervaka utbredningen på olika håll i landet.

Vad ska man göra om man träffar på en invasiv art i naturen?

En bra tumregel är att inte röra invasiva växter överhuvudtaget – och absolut inte flytta dem eller ta med dem hem. Kontakten kan nämligen räcka för att få med sig frön eller växtdelar som sätter fart på spridningen. Vissa invasiva växter är också giftiga, som till exempel jätteloka. Om man har gått igenom ett område där invasiva växter finns, ska man stanna upp och borsta av sig eventuella frön, innan man vandrar vidare. Det är särskilt viktigt innan man ska besöka naturreservat, nationalparker och andra känsliga miljöer. Vet man med sig att man sett en invasiv art, växt eller djur, kan man rapportera det till invasivarter.nu. Det är alltid bra att skicka med foto av arten.

Se vilka arter som är invasiva

De vanligast förekommande växterna och djuren som klassas som invasiva främmande arter finns på Vanligaste invasiva främmande arterna du kan stöta på i naturen eller i din trädgård (naturvardsverket.se). Här finns till exempel jätteloka, jättebalsamin, vresros, blomsterlupin, parkslide och många andra växter. Några av dem är förbjudna att ha och sprida. Ett av de invasiva djur som ställer till det mest i naturen är mink, som går svårt åt markhäckade fåglar i skärgården.

Fler invasiva främmande arter och råd om hur de ska hanteras finns på Invasiva arter (naturvardsverket.se)