Stöd till barn och unga

Utbrott och ilska hos barn kan ha flera orsaker. Ibland är utbrottet en reaktion på att barnet blivit orättvist behandlat, men ilskan kan även bero på missförhållanden av olika slag. Barnet kan ha varit med om situationer som är olämpliga eller skadliga. Om så är fallet måste man omgående se till att barnet kommer i trygghet och mår bra igen.

Om du behöver hjälp

Kontakta familjeverksamheten eller socialtjänstens utredningsenhet för barn, unga och vuxna.

Här kan du läsa mer om barn och föräldraskap:

1177.se — Barn och föräldrar Länk till annan webbplats.

Barn och unga har rätt till skydd och omvårdnad och att bli bemötta med kärlek och respekt. Det lilla spädbarnet är helt beroende av att bli väl omhändertaget av sina föräldrar och små barn klarar sig inte utan omsorg från vuxna.

Även större barn och unga behöver omsorg för att utvecklas väl, både kroppsligt, socialt och känslomässigt. Inköp av mat och kläder, hjälp med läxor, eller att få sina känslomässiga behov uppfyllda. En förälder måste även kunna trösta och lugna barnet när hen är ledsen eller rädd, eller hjälpa barnet att uttrycka sin ilska utan att skada någon annan.

Om en förälder inte kan ge sitt barn omsorg kan andra vuxna behöva gripa in. Dels för att hjälpa och skydda barnet, men även för att ge föräldern stöd.

Om du behöver hjälp

Kontakta familjeverksamheten eller socialtjänstens utredningsenhet för barn, unga och vuxna.

Läs mer om föräldraskap och vilket stöd du kan få:

1177 — Barn och förälder Länk till annan webbplats.

Koll på soc — om socialtjänsten för barn och unga Länk till annan webbplats.

Ungdomsmottagningen i Tranås Länk till annan webbplats.

Att barn och ungdomar har hög skolfrånvaro kan ha flera orsaker, exempelvis:

• mobbning
• brist på hjälpinsatser i skolan
• att skolmiljön inte är anpassad efter barnets/ungdomens behov, antingen på grund av barnets/ungdomens funktionsnedsättning eller särbegåvning.

Frånvaron i skolan börjar oftast i mindre skala och stegras sedan successivt. En del barn slutar att gå i skolan helt. För att bryta skolfrånvaron krävs oftast att hemmet och skolan samarbetar. Ibland behöver även socialtjänsten kopplas in.

Om du behöver hjälp

Kontakta skolans elevhälsa om du känner oro för ditt barn. Du kan även vända dig till familjeverksamheten eller tredningsenheten — barn, unga och vuxna.

Läs mer om skolfrånvaro på 1177.se Länk till annan webbplats.

Barn och ungdomar som begår kriminella handlingar lever ofta med en särskild utsatthet. Föräldrarna kan brista i sin förmåga att ge barnet kärlek och trygghet, exempelvis på grund av missbruk eller att psykisk sjukdom.

Att ett barn eller ungdom begår brott kan även hänga ihop med att hen har en riskfylld livsstil. Att man exempelvis ofta vistas i centrum under kvällstid, dricker sig berusad eller använder droger, eller att man umgås med kompisar som begår brott.

Riskfaktorer

Forskningen har identifierat olika riskfaktorer som kan leda till kriminalitet, antingen som ung eller senare i livet. Exempelvis om barnet/den unge:

• ofta bråkar eller förstör saker, antingen för sig själv eller för andra
• inte kan kontrollera sina känslor
• har koncentrationssvårigheter
• har svårt att umgås med andra barn eller vuxna
• har svårt att följa med i skolarbetet.

Ovanstående är exempel på faktorer som innebär en förhöjd risk att hamna i kriminalitet. Andra faktorer såsom socialt nätverk eller hjälp från någon utomstående, ökar möjligheterna att kunna bryta ett destruktivt beteende.

Om du behöver du hjälp

Kontakta familjeverksamheten eller socialtjänstens utredningsenheten — barn, unga och vuxna.

Läs mer

Koll på soc — om socialtjänsten för barn och unga Länk till annan webbplats.

Jag vill veta, rättigheter vid brott — Brottsofferjouren Länk till annan webbplats.

Bufff — för dig som har en förälder eller familjemedlem i fängelse, häkte eller frivård Länk till annan webbplats.

Medling vid brott är möjligheten till en frivillig kommunikation mellan den eller de som begått ett brott och den eller de som utsatts för brottet. Syftet är att berörda personer ska ges möjlighet att bearbeta sin upplevelse av brottet och dess konsekvenser. Medlingen leds och förbereds av en opartisk och utbildad medlare som har tystnadsplikt.

Medling kan erbjudas alla som begått ett brott men är främst tänkt för personer mellan 12 och 21 år samt brottsutsatta.

För dig som utsatts för brott kan medling innebära att du får möjlighet att ställa frågor och framföra åsikter till den som utsatt dig för brott. Medlingen kan eventuellt minska rädslan för personen som begått brottet.

För dig som begått ett brott kan medlingen ge dig en chans att förklara dig, visa att du tar ansvar för det du gjort och att du vill försöka minska de negativa följderna av brottet.

Tiden för medling vid brott kan variera utifrån parternas önskemål och vilken typ av brottet det är.

Att skada sig själv kan ofta vara ett sätt att hantera eller fly från jobbiga känslor. Ibland vet man inte varför man mår dåligt, eller vad man ska göra med de jobbiga känslorna. Det kan vara svårt att sätta ord på känslor som ångest, stress, tomhet, förtvivlan, ilska eller oro.

Smärta utanpå kroppen kan vara lättare att hantera. Många upplever att ångesten blir mindre just när man skadar sig, men att ångesten istället ökar efteråt. Ens problem och mående blir alltid värre på lång sikt när man skadar sig själv, men det kan ändå vara svårt att sluta. Men det går att ta sig ur ett självskadebeteende.

För att få hjälp är det viktigt att berätta för någon hur man mår. Det kan vara en kompis, familjemedlem eller någon annan du litar på. Det är viktigt att försöka bryta sitt självbeteende så tidigt som möjligt. Kom ihåg att du inte är ensam. Många har varit i en liknande situation som du och lyckats sluta. Det finns mycket du kan göra för att stärka dig själv. Saker du kan göra som får dig att må bra.

Om du behöver hjälp

Kontakta skolans elevhälsa, familjeverksamheten eller utredningsenheten — barn, unga och vuxna.

Läs mer:

UMO — Att må dåligt Länk till annan webbplats.

1177 — Våga berätta! Länk till annan webbplats.

Ungdomsmottagningen i Tranås Länk till annan webbplats.

Våld kan vara fysisk misshandel som exempelvis slag, sparkar och knuffar. Men våld kan även vara psykiskt. Exempel på psykisk misshandel kan vara att hota eller skrämma någon, att ständigt kritisera eller avvisa någon, eller att kalla någon för saker som den upplever kränkande och sårande.

Våld mot barn är olagligt

I Sverige är det förbjudet att slå barn. Det finns flera lagar som skyddar barn mot misshandel och övergrep – i föräldrabalken, brottsbalken och socialtjänstlagen finns bestämmelser mot misshandel av barn.

Alla former av våld mot barn skadar barnet allvarligt. Om det är barnets förälder som misshandlar, fysiskt eller psykiskt, kan det skada barnets trygghet och självkänsla extra djupt. Det är också vanligt att barns oro och sorg tar sig fysiska uttryck, som till exempel huvudvärk, ont i magen eller att barnet får svårt att sova.

Våld i hemmet

Våld i hemmet kan vara fysiskt, alltså bestå av slag, knuffar, sparkar eller strypgrepp. Våld eller misshandel kan även vara psykisk. Exempel på psykisk misshandel är verbala hot och nedlåtande uttryck. Såväl fysisk som psykisk misshandel skrämmer och skadar barn.

Tecken på oro hos barn

Barn och ungdomar som upplever våld i hemmet kan, i större omfattning än barn i allmänhet, visa tecken på oro i form av ångest, nedstämdhet eller aggressivitet. En del barn som upplever våld i hemmet plågas av återkommande minnesbilder, till exempel när de ska sova. Det är viktigt att barn och ungdomar får hjälp med att bearbeta upplevelser och känslor som hör ihop med vad man har sett och hört.

Om du behöver hjälp

Kontakta utredningsenheten — barn, unga och vuxna eller familjeverksamheten.

Läs mer

BRIS — Våld hemma Länk till annan webbplats.

1177 — När barn far illa Länk till annan webbplats.

Koll på soc — om socialtjänsten för barn och unga Länk till annan webbplats.

Hedersrelaterat våld är olika fysiska och psykiska handlingar som motiveras med att personen som utsätts har skadat familjens heder. Hedersrelaterat våld kan drabba både kvinnor och män, flickor och pojkar. Du lever sannolikt i ett sammanhang präglat av heder om:

• Du blir kontrollerad eller tvingas kontrollera någon i din familj eller släkt.
• Du får inte gå ut själv.
• Du får inte vara med på alla lektioner i skolan.
• Du får inte välja eller ha pojkvän/flickvän/partner.
• Du blir hotad eller dödshotad.
• Du blir slagen eller kränkt.
• Du får inte bestämma över din framtid eller utformningen av ditt liv själv.
• Du blir utfryst från din familj om du vad som förväntas av dig.

Handlingarna kan utövas av en eller flera personer och godkänns direkt eller indirekt av din familj eller släkt. I en hederskultur är familjens och släktens heder nära sammankopplad med kvinnornas sexualitet.

Om du behöver hjälp

Det finns flera sätt att få hjälp:

• Kontakta kuratorn eller skolsköterskan på din skola.
• Kontakta Ungdomsmottagningen
  • webbplats: Ungdomsmottagningen Länk till annan webbplats.
  • telefon: 010-243 96 09

• Eller kontakta socialtjänsten.