Invasiva växter

Jättebalsamin

Jättebalsamin är en vackert blommande ettårig ört som växer i täta bestånd vilket
konkurrerar ut inhemska arter på platsen. Arten trivs på fuktig och näringsrik mark. Den påträffas ofta längs vattendrag, i diken samt vid sjöar och dammar. Dess frökapslar producerar flera hundra frön som spricker upp explosionsartat när de mognat. Fröna sprids sedan mycket lätt via vind eller vatten.

Hur tar jag bort jättebalsamin?
Jättebalsamin har ett mycket ytligt rotsystem vilket gör den lätt att rycka upp. För mindre bestånd är uppryckning därför en lämplig åtgärd. Bekämpningen görs på våren och försommaren, innan frökapslarna är fullt utvecklade. Jättebalsamin har en lång växtsäsong och frön kan överleva i marken under flera år. Det är därför viktigt att återbesöka platsen och upprepa bekämpningsåtgärderna flera gånger per säsong och under flera år. Annnars riskerar nya individer att växa upp och blomma.

Läs mer om information om jättebalsamin här Pdf, 690.1 kB.

Jätteloka

Jätteloka är en växt som bildar täta, höga bestånd och tränger undan inhemska arter genom att bland annat skugga ut dem. Jättelokan sprider sig kraftigt och har en fröbank som kan vila flera år i marken. Jättelokans växtsaft kan i reaktion med solljus irritera huden och ge symptom liknande brännskador. Det är därför mycket viktigt att inte låta barn leka i närheten av ett bestånd jätteloka.

Gul skunkkalla

Gul skunkkalla växer i kärr, dammar, sumpskogar och längs vattendrag. Arten sprider sig effektivt längs vattendrag där den täcker stora ytor och tränger undan andra arter. Varje individ kan ta en kvadratmeter i anspråk. Den kan sprida sig både vegetativt med avbrutna stamdelar och med frön.

Hur tar jag bort gul skunkkalla?
Plantor av gul skunkkalla kan grävas bort, helst i början av sommaren. För att skära av roten på djupet, gräv gärna 50 cm ner i jorden. Efter uppgrävning, trampa hårt på den kvarvarande jorden ovanför eventuellt kvarvarande rotbitar. Detta försvårar växtens återhämtning. Frön kan överleva i marken under flera år och avbrutna växtdelar kan utvecklas till nya plantor. Det är därför viktigt att följa upp flera gånger per säsong.

Läs mer information om Gul skunkkalla här Pdf, 600.3 kB.

Parkslide

Parkslide är en snabbväxande och högväxt ört som bildar täta bestånd. Den sprids mycket effektivt via delar av roten. Parksliden har ett bambuliknande växtsätt, stjälken är grov, ihålig och något förvedad. Till färgen är den ljust grön eller rödbrun, ofta med rödaktiga fläckar och den växer upprätt med riklig grenighet. Parkslide blommar i september—oktober med vanligen vita, ibland rosa blommor som växer i glesa, greniga klasar från bladvecken.

Hur tar jag bort parkslide?
Rör inte parkslide om du absolut inte måste. Sannolikheten att du sprider den är större än att du lyckas få bort den helt. Bekämpning och grävning i anslutning till parkslide riskerar istället att trigga igång den. Låt den vara och ha den under uppsikt. Tänk på att inte flytta jordmassor som kan innehålla fragment av rötter, då detta är en stor källa till spridning.

Läs mer information om parkslide här Pdf, 545.6 kB.

Smal vattenpest

Smal vattenpest är en vattenlevande växt som påträffas i sötvatten och kan bilda täta mattor. Den blommar i juli till september med vita till ljuslila blommor som når ovanför vattenytan. Bestånd med smal vattenpest växer snabbt och konkurrerar effektivt ut andra arter och förändrar livsmiljön för många vattenlevande organismer. De täta bestånden utgör ett hinder för rekreation och båttrafik. Smal vattenpest sprider sig vegetativt, vilket innebär att små växtdelar som lossnar kan sprida sig långt och etablera nya bestånd.

Hur tar jag bort smal vattenpest?
Som privatperson ska du inte försöka slita bort växtdelar för hand. Det räcker med att små bitar av växten sprids för att den ska etablera sig i ett nytt vattenområde. Rapportera istället ditt fynd till Tranås kommun för vidare hantering och bekämpning.

Läs mer information om Smal vattenpest här Pdf, 485.6 kB.

Sjögull

Sjögull är en flytbladsväxt med gula blommor som troligen introducerades i Sverige som prydnadsväxt i dammar under slutet av 1800-talet. Sjögull konkurrerar ut inhemska växter och djurlivet påverkas negativt. Täta mattor av sjögull kan dessutom förhindra bad, fiske och båttrafik. Växtdelar som slits av när båtar passerar kan ge upphov till nya förekomster, därför är det viktigt att inte köra båt, paddla, fiska eller simma i bestånd med sjögull.

Hur tar jag bort sjögull?
Som privatperson ska du inte försöka slita bort växtdelar för hand. Då riskerar den att sprida sig ytterligare. En av de mest effektiva metoderna för att bekämpa sjögull är Tingsrydsmetoden. Metoden innebär att vattenytan täcks med ramar med uppspända markdukar, som förhindrar ljus att komma ned till växten. Med metoden försvinner oftast sjögullet efter en säsongs bekämpning, men ibland kan vissa delar behöva eftertäckas ytterligare en säsong.

Läs mer information om Sjögull här Pdf, 466.5 kB.