Lyssna
Josefine Pollack, förskollärare på Nötskrikans förskola.
Lär känna vår förskolepersonal
Hur ser en dag ut för en förskollärare och vad gör en barnskötare om dagarna? Här berättar förskollärararen Josefine Pollack och barnskötaren Hjalmar Blomquist om deras sitt val av yrke och varför de trivs så bra med att arbeta inom förskolan i Tranås kommun.
Josefine Pollack jobbar i dagsläget som förskollärare på Nötskrikans förskola och berättar om hur de under varje läsår arbetar med olika projekt - där barnen själva har fått bestämma vilket tema de ska följa.
– På min avdelning har vi ett projekt om rymden just nu, som kommer från barnens intressen. Det ingår i vårt systematiska kvalitetsarbete, som förra året visade att just rymden var ett stort intresse.
En grundläggande planering för läsåret tas fram redan innan projektet startar – vilken sen korrigeras och förbättras utifrån de önskemål som kommer fram. Målet är att barnen ska lära sig på ett roligt sätt, samtidigt som projekten hela tiden knyter an till såväl personlig utveckling som gemenskap och lekar.
– Vi har en läroplan att följa, men till skillnad från skolan handlar det inte om att barnen måste uppnå vissa saker. Däremot så finns den till för att vi ska veta vilka mål vi ska sträva efter och arbeta med i förskolan, säger Josefine.
Efter tre år på Barn- och fritidsprogrammet under gymnasiet valde Josefine att direkt läsa vidare till förskollärare på högskolan, ett beslut som enligt henne själv var ganska självklart.
– Hela min uppväxt visste jag att jag ville bli lärare av något slag, sen började min syster plugga till förskollärare och jag fick bilden av att det var väldigt roligt.
En av två övningsförskolor i Tranås kommun
Nötskrikans förskola, där Josefine arbetar, är en av övningsförskolorna i Tranås kommun. Det innebär att de tar emot flera studenter varje år, i ett samarbete med Högskolan i Jönköping. Josefine är dessutom utbildad handledare till studenter som läser till förskollärare sedan ett antal år tillbaka - något hon menar har gett henne möjlighet att själv fortsätta utvecklas och lära sig mer inom yrket.
– Jag som handledare har gått en handledarutbildning på högskolan. När man handleder studenter sitter man med i seminarium tillsammans med andra handledare för att hela tiden utvecklas och för att ge studenterna så bra förutsättningar som möjligt. Det innebär ju också att jag hela tiden utvecklas som förskollärare och får med mig ny, modern kunskap inom ämnet vilket är väldigt givande, säger Josefine.
Hjalmar Blomqvist, barnskötare på Ängaryds förskola.
”Vi varierar väldigt mycket hur barnen ska lära sig”
På Ängaryds förskola har Hjalmar Blomqvist jobbat som barnskötare i fem år. Innan dess var han vikarie inom Tranås kommun, på såväl skolor som förskolor. Nu menar han dock att beslutet att fortsätta inom förskolan känns helt rätt.
– Jag drogs mest till förskolan, det är en så härlig ålder hos barnen eftersom de har så mycket nyfikenhet för allting. Inom förskolan har man dessutom lite större svängrum för hur man kan lära barnen olika saker, för att det ska passa alla barnen.
Hjalmar berättar att han och den övriga personalen på förskolan hela tiden planerar upp aktiviteterna efter det barnen har uttryck att de tycker om. Till exempel så har de just nu ett stort fokus på teater – eftersom det är något barnen har framfört att de vill jobba mer med.
– Vi varierar väldigt mycket hur barnen ska lära sig, efter det vi märker passar grupperna bäst. Ett exempel på det är att använda musik eller teater.
Skillnaden mellan Förskollärare och Barnskötare
På frågan om vad som skiljer de två yrkena Barnskötare och Förskollärare åt menar Hjalmar är olika ansvarsområden. Förskollärarna och barnskötarna arbetar hela tiden tillsammans i ett tätt samarbete – men det är förskollärarna som har det yttersta ansvaret för pedagogiken.
– Jag som barnskötare är inte ytterst ansvarig för den pedagogiska biten, det står inte i mina arbetsuppgifter. Där emot ska förskollärarna fördela ansvaret, och då kan de fördela ansvaret kring vissa delar till mig. Det handlar mycket om att hjälpas åt och utnyttja varandras styrkor, säger han.
Josefine lyfter också fram vanliga missuppfattningar om yrket, som hon har stött på under sina år som förskollärare. Det handlar framför allt om att det inte skulle krävas någon utbildning för jobbet, menar hon.
– Så är det ju inte, det krävs jättemycket kunskap för att kunna ge varje barn det de behöver och för att kunna bemöta varje individ. Dessutom ska man göra detta varje dag och kunna erbjuda barnen stimulans i såväl undervisning som lek. Tänker man på det med det perspektivet så är förskolläraryrket mycket mer omfattande än många tror.