Invasiva växter

Invasiva växter har kommit till Sverige med hjälp av människan. De sprider sig fort och hotar att ta över och kväva andra arter i naturen. Det hotar vår biologiska mångfald. Upptäcker du en invasiv växt i din trädgård eller ute i naturen, ta reda på hur den ska hanteras. Invasiva växter riskerar att sprida sig ytterligare om de hanteras på fel sätt.

De vanligaste invasiva växterna i Tranås kommun är:

  • blomsterlupin (land)
  • jättebalsamin (land)
  • jätteloka (land)
  • parkslide (land)
  • gul skunkkalla (land)
  • sjögull (vatten)
  • smal vattenpest (vatten)

Information om de olika arterna och hur du kan hjälpa till att hindra spridningen hittar du nedan.

Rapportera invasiva växter

Rapportera till Tranås kommun

För att kartlägga och bekämpa invasiva växter lokalt i Tranås behöver vi tips från allmänheten. Upptäcker du en invasiv växtart på eller intill kommunens mark, rapportera ditt fynd via vår e-tjänst:

Rapportera nationellt

Rapporter från allmänheten behövs även för att kunna följa invasiva arters förekomst och utbredning i hela Sverige. Ju fler som rapporterar desto bättre blir underlaget till de myndigheter och andra som arbetar med att förebygga och hindra spridning av invasiva arter nationellt.

Upptäcker du en invasiv växtart på kommunens mark och/eller i din trädgård, rapportera även ditt fynd till SLU:s nationella artdatabank via invasivaarter.nu.

Rapportera till invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.

Blomsterlupin

Blomsterlupin är en flerårig ört med blommor som varierar mellan ljust rosa och blålila. Arten kom troligen till Sverige som prydnadsväxt under 1800-talet och hittas idag i trädgårdar, längst vägkanter och banvallar. Då blomsterlupinen kan binda kvävet i marken, ändras markens kemi där den breder ut sig och känsliga ängsväxter på platsen konkurreras ut. Därav är blomsterlupinen ett stort hot mot den biologiska mångfalden i vår natur. Plockar du blomsterlupin för buketter, släng dem alltid i brännbart när de vissnat.

Hur tar jag bort blomsterlupin?
Vid små förekomster av blomsterlupin kan hela växten grävas eller dras upp. Du kan även slå av blomsterlupin, helst flera gånger per säsong under några år. Allt växtmaterial måste tas bort från platsen efter genomförda åtgärder.

Läs mer information om blomsterlupinen här. Pdf, 716.1 kB.

Blomsterlupinen har långskaftade fingrade blad. Blommorna sitter i klasar på en hög spira och kan vara blå, blåvioletta, vita eller rosa.

Illustratör: Jakob Robertsson / Typoform

Jättebalsamin

Jättebalsamin är en vackert blommande ettårig ört som växer i täta bestånd vilket
konkurrerar ut inhemska arter på platsen. Arten trivs på fuktig och näringsrik mark. Den påträffas ofta längs vattendrag, i diken samt vid sjöar och dammar. Dess frökapslar producerar flera hundra frön som spricker upp explosionsartat när de mognat. Fröna sprids sedan mycket lätt via vind eller vatten.

Hur tar jag bort jättebalsamin?
Jättebalsamin har ett mycket ytligt rotsystem vilket gör den lätt att rycka upp. För mindre bestånd är uppryckning därför en lämplig åtgärd. Bekämpningen görs på våren och försommaren, innan frökapslarna är fullt utvecklade. Jättebalsamin har en lång växtsäsong och frön kan överleva i marken under flera år. Det är därför viktigt att återbesöka platsen och upprepa bekämpningsåtgärderna flera gånger per säsong och under flera år. Annnars riskerar nya individer att växa upp och blomma.

Läs mer om information om jättebalsamin här Pdf, 690.1 kB.

Jättebalsamin har en rödaktig stjälk med lansettlika, tandade blad med utdragen bladspets. Blommorna är purpurröda till ljusrosa och sitter i knippen i stjälkens övre del. 

Illustratör: Jakob Robertsson / Typoform

Jätteloka

Jätteloka är en växt som bildar täta, höga bestånd och tränger undan inhemska arter genom att bland annat skugga ut dem. Jättelokan sprider sig kraftigt och har en fröbank som kan vila flera år i marken. Jättelokans växtsaft kan i reaktion med solljus irritera huden och ge symptom liknande brännskador. Det är därför mycket viktigt att inte låta barn leka i närheten av ett bestånd jätteloka.

Obs: Bär alltid skyddskläder när du hanterar jätteloka!

Hur tar jag bort jätteloka?
Små bestånd av jätteloka bekämpas effektivt genom att plantorna grävs bort före blomning. Det krävs att du gräver ned minst 10 cm under marken för att även få med frön. För större bestånd av jätteloka är återkommande slåtter eller röjning med lie eller trimmer att föredra. Detta bör göras minst tre gånger per säsong. För all bekämpning gäller att det krävs uppföljning och eventuella upprepningar i flera år, för att förhindra att nya individer etablerar sig.

Läs mer information om jätteloka här Pdf, 1.1 MB.

Jättelokan har flikiga blad och vita blommor som sitter i flockar.

Illustratör: Jakob Robertsson / Typoform

Gul skunkkalla

Gul skunkkalla växer i kärr, dammar, sumpskogar och längs vattendrag. Arten sprider sig effektivt längs vattendrag där den täcker stora ytor och tränger undan andra arter. Varje individ kan ta en kvadratmeter i anspråk. Den kan sprida sig både vegetativt med avbrutna stamdelar och med frön.

Hur tar jag bort gul skunkkalla?
Plantor av gul skunkkalla kan grävas bort, helst i början av sommaren. För att skära av roten på djupet, gräv gärna 50 cm ner i jorden. Efter uppgrävning, trampa hårt på den kvarvarande jorden ovanför eventuellt kvarvarande rotbitar. Detta försvårar växtens återhämtning. Frön kan överleva i marken under flera år och avbrutna växtdelar kan utvecklas till nya plantor. Det är därför viktigt att följa upp flera gånger per säsong.

Läs mer information om Gul skunkkalla här Pdf, 600.3 kB.

Gul skunkkalla har små gulgröna blommor samlade i en avlång blomkolv som omges av ett klargult hölsterblad. Bladen är tunglika, glansiga samt läderartade och sitter samlade i stora rosetter. 

Illustratör: Jakob Robertsson / Typoform

Parkslide

Parkslide är en snabbväxande och högväxt ört som bildar täta bestånd. Den sprids mycket effektivt via delar av roten. Parksliden har ett bambuliknande växtsätt, stjälken är grov, ihålig och något förvedad. Till färgen är den ljust grön eller rödbrun, ofta med rödaktiga fläckar och den växer upprätt med riklig grenighet. Parkslide blommar i september—oktober med vanligen vita, ibland rosa blommor som växer i glesa, greniga klasar från bladvecken.

Hur tar jag bort parkslide?
Rör inte parkslide om du absolut inte måste. Sannolikheten att du sprider den är större än att du lyckas få bort den helt. Bekämpning och grävning i anslutning till parkslide riskerar istället att trigga igång den. Låt den vara och ha den under uppsikt. Tänk på att inte flytta jordmassor som kan innehålla fragment av rötter, då detta är en stor källa till spridning.

Läs mer information om parkslide här Pdf, 545.6 kB.

Parkslide har gröna blad med utdragen spets och tvär bas. Blommorna är vita, gräddvita eller rosa.

Illustratör: Jakob Robertsson / Typoform

Blommande bestånd av parkslide.

Exempelbild på blommande parkslidebestånd.

Smal vattenpest

Smal vattenpest är en vattenlevande växt som påträffas i sötvatten och kan bilda täta mattor. Den blommar i juli till september med vita till ljuslila blommor som når ovanför vattenytan. Bestånd med smal vattenpest växer snabbt och konkurrerar effektivt ut andra arter och förändrar livsmiljön för många vattenlevande organismer. De täta bestånden utgör ett hinder för rekreation och båttrafik. Smal vattenpest sprider sig vegetativt, vilket innebär att små växtdelar som lossnar kan sprida sig långt och etablera nya bestånd.

Hur tar jag bort smal vattenpest?
Som privatperson ska du inte försöka slita bort växtdelar för hand. Det räcker med att små bitar av växten sprids för att den ska etablera sig i ett nytt vattenområde. Rapportera istället ditt fynd till Tranås kommun för vidare hantering och bekämpning.

Läs mer information om Smal vattenpest här Pdf, 485.6 kB.

Vattenpest bildar långa slingor med tätt sittande, smala centimeterlånga blad.

Illustratör: Jakob Robertsson / Typoform

Sjögull

Sjögull är en flytbladsväxt med gula blommor som troligen introducerades i Sverige som prydnadsväxt i dammar under slutet av 1800-talet. Sjögull konkurrerar ut inhemska växter och djurlivet påverkas negativt. Täta mattor av sjögull kan dessutom förhindra bad, fiske och båttrafik. Växtdelar som slits av när båtar passerar kan ge upphov till nya förekomster, därför är det viktigt att inte köra båt, paddla, fiska eller simma i bestånd med sjögull.

Hur tar jag bort sjögull?
Som privatperson ska du inte försöka slita bort växtdelar för hand. Då riskerar den att sprida sig ytterligare. En av de mest effektiva metoderna för att bekämpa sjögull är Tingsrydsmetoden. Metoden innebär att vattenytan täcks med ramar med uppspända markdukar, som förhindrar ljus att komma ned till växten. Med metoden försvinner oftast sjögullet efter en säsongs bekämpning, men ibland kan vissa delar behöva eftertäckas ytterligare en säsong.

Läs mer information om Sjögull här Pdf, 466.5 kB.

Sjögullens flytblad liknar små näckrosblad. Blommorna är gula och sitter en och en på skaft som sticker upp någon decimeter ovan vattenytan. 

Illustratör: Jakob Robertsson / Typoform

Genom att öka din kunskap om invasiva växtarter, hur de sprids och vilka regler som gäller, kan du bidra till att minska spridningen och bevara mångfalden i vår natur. 

Landlevande arter — viktiga råd

  • Släng inte växtavfall i naturen.
  • Kasta inte invasiva växter på komposten.
  • Transportera inte växtavfall i öppet släp.
  • Håll koll på vilka växter du köper och ger bort.

Läs mer om att hindra spridning av invasiva arter på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Släng växtdelar av invasiva arter i plastsäckar och knyt ihop dem. Släng inte invasiva arter på komposten.

Illustratör: Li Rosén Zobec / Typoform

Vattenlevande arter viktiga råd

  • Åk inte båt genom vatten med mycket växtlighet. Du riskerar att få med dig fripassagerare eller köra sönder växterna.
  • Innan du använder båt och/eller redskap på en ny plats, rensa och rengör dem ordentligt samt låt dem torka.
  • Använd endast agn från samma vatten som du fiskar.
  • Var aktsam när du hanterar akvarier och dammar med invasiva arter. Släpp aldrig ut dessa arter i naturen.

Läs mer om vad du kan göra för att hinda spridningen av invasiva arter i hav, sjöar och vattendrag på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

Havs- och vattenmyndigheten: Sprid inte främmande arter Länk till annan webbplats.

Åk inte båt genom vatten med mycket växtlighet. Åk bredvid växtligheten.

Illustratör: Li Rosén Zobec / Typoform

Hantering och transport av invasiva växter

Det är viktigt att växtavfallet från invasiva arter hanteras och transporteras på rätt sätt:

  • Små mängder växtavfall kan du slänga i hushållsavfallet. Förpacka i en plastpåse och förslut väl.
  • Lägg med fördel växtavfallet i en plastsäck med vatten, då ruttnar det.
  • Vid större mängder växtavfall (max 120 liter), transportera avfallet till Norraby återvinningscentral.
  • Släng växtavfallet i särskild container för intensiva växtarter.

Läs mer om hanteringen av invasiva växter på Norraby återvinningscentral

Tranås kommun är i startgroparna för att ta ett helhetsgrepp i kampen mot de invasiva arterna. Det första steget är att kartlägga omfattningen av spridningen i kommunen. Parallellt med detta ska en arbetsgrupp ta fram en handlingsplan för hur vi ska angripa problemen, i syfte att bekämpa respektive art på bästa sätt. Vi har jätteloka på ett femtontal ställen som vi bekämpar aktivt. Under 2021 påbörjade vi arbetet mot sjögull i Tingshusdammen med hjälp av täckande ramar.

Nu tar vi ett större grepp och inkluderar fler arter i vårt arbete. I bekämpningen av invasiva arter behöver vi hjälp från allmänheten. Upptäcker du en invasiv växtart på kommunens mark, rapportera in ditt fynd via vår e-tjänst. Länk till annan webbplats.

Kontakt

Parkenheten

E-post: parkenheten@tranas.se

Landskapsarkitekt 0140-683 25

 

Senast publicerad: