Aktivitetskrav för ekonomiskt bistånd

Den 1 juli 2026 införs ett nytt lagstadgat aktivitetskrav inom försörjningsstöd i hela Sverige.
Aktivitetskravet omfattar individer som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader från och med den 1 juli 2026.

Syftet är att de individer som omfattas ska motiveras till att stärka sin förmåga att få ett arbete, och samtidigt öka den språkliga kompetensen för de som behöver. Aktiviteterna anpassas efter den enskildes förmåga och gäller i normalfallet på heltid. Inom ramen för aktivitetskravet ska det också finnas tid att söka jobb.
Att inte delta i aktivitet kan påverka din rätt till försörjningsstöd. Aktiviteten anpassas efter din situation och din aktivitetsförmåga.

Kommunen har ansvar för att erbjuda meningsfulla aktiviteter, till exempel studier, praktik eller andra insatser som kan stärka dina möjligheter till arbete. Att ha en aktivitet att gå till kan ge rutiner, bättre mående och större möjlighet att på sikt bli självförsörjande.

Tillsammans med din handläggare görs en individuell bedömning och en tydlig plan utifrån dina förutsättningar. Om du redan har försörjningsstöd behöver du inte göra något nu – vi kontaktar dig och berättar mer.

Vad innebär aktivitetskravet?

Aktivitetskravet ställer högre krav än tidigare på enskilda individer att delta i aktivitet för att ha rätt till försörjningsstöd. Det ställer även högre krav på kommunerna som blir skyldiga att erbjuda olika typer av aktiviteter.

Läs mer om aktivitetskravet och bidragsreformen på regeringens webbplats

Vanliga frågor och svar om aktivitetskravet

När börjar aktivitetskravet gälla?

De nya reglerna om aktivitetskravet, som utgör en del av regeringens mer omfattande bidragsreform, börja gälla från och med den 1 juli 2026. Aktivitetskravet omfattar sedan individer som fått försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader från och med den 1 juli 2026. Det innebär att beslut om deltagande lämnas från och med den 1 oktober 2026.

Vilka omfattas av aktivitetskravet?

Kravet omfattar individer som har fått försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader från och med den 1 juli 2026.

En bedömning görs alltid individuellt och undantag kan göras för personer som:

  • Är under 18 år eller för de mellan 18–20 år som genomgår studier i grund- eller gymnasieskola.
  • Har heltids­sysselsättning genom; anställning, arbetsmarknadspolitiskt program, kommunal vuxenutbildning (inklusive SFI), utbildning vid folkhögskola eller annan utbildning som socialnämnden godtagit.
  • Deltar i andra statliga eller regionala insatser.
  • Har sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning eller annan ersättning.
  • Har uppnått riktåldern för pension.
  • Är föräldraledig.
Vilka typer av aktiviteter ingår i aktivitetskravet?

Aktiviteterna anpassas efter individens förutsättningar och livssituation.

Aktiviteterna består av fyra huvudsakliga typer av insatser:

  • Motiverande insatser, till exempel motiverande samtal eller hälsofrämjande aktiviteter.
  • Jobbsökande insatser, till exempel hjälp med att söka jobb och träning inför arbetsintervjuer.
  • Språkligt stärkande insatser, till exempel utbildning via SFI eller språkträning.
  • Arbetsplatsförlagda insatser, till exempel arbetsträning eller praktik.

Inom ramen för aktivitetskravet ska det också finnas tid för att söka jobb.

I vilken omfattning sker aktiviteterna?

Aktivitetstiden är individuell och anpassas efter individens förutsättningar och livssituation, men max 40 timmar per vecka. I bedömningen tar man hänsyn till om individen redan deltar i annan sysselsättning på deltid, eller om det finns barn i hushållet.

Vad händer om man inte deltar i aktiviteter enligt plan?

Om man inte deltar i de aktiviteter som man har blivit kallad till, och saknar giltigt skäl, kan försörjningsstödet minskas eller utebli helt för den perioden.

Vad händer om man blir sjuk och inte kan delta?

Den som inte kan arbeta på grund av sjukdom ska styrka detta med läkarintyg om sjukdomsperioden överstiger sju sammanhängande dagar. Socialsekreterare kan begäran intyg redan första sjukdagen om det bedöms behövas.

Behöver man förbereda något inför 1 juli?

Nej, man ansöker om ekonomiskt bistånd som vanligt och följer den planering som upprättats tillsammans med en socialsekreterare.